Oikeudet & velvollisuudet

Det är ägarens skyldighet att skydda husdjurens rättigheter
(Jan-Olof Nyholm, Vicehäradshövding)

Den senaste tiden har det skrivits mycket om hundboomen i Finland och till exempel MTV Nyheter har rapporterat om husdjurens popularitet med rubriken ”Coronan fick människorna att köpa allt fler hundvalpar, vilka följder kan en hundboom ha?” De skyldigheter som hänger ihop med att skaffa ett husdjur har även behandlats till viss grad i nyheterna.

Före anskaffning av en hund eller katt borde man enligt oss göra en likadan bedömning som före man skaffar barn. Att göra ett övervägt beslut visar kapacitet att ta ansvar för såväl barnets som djurets rättigheter. Samhället har stiftat en lagstadgad skyldighet för föräldrar att ta hand om sitt barns försörjning i enlighet med föräldrarnas försörjningsförmåga, om föräldrarna senare skiljer sig. Gällande barn finns det också specifika regler om hur ärenden gällande barnens boende och andra ärenden avgörs, om föräldrarna inte bor tillsammans. Domstolen kan även försäkra barnens rätt att spendera tid med den föräldern, som barnet inte bor med.

Hundarnas och katternas rättigheter är reglerade i djurskyddslagen. Dock tar djurskyddslagen inte någon ställning till hur hundens eller kattens rättigheter ska förverkligas då ägarna flyttar till olika adresser. Djuren har känslor och rätt till ett kvalitativt liv. Förhållandet mellan människor och djuren är ömsesidigt och människans skyldighet att ta hand om sin lurviga familjemedlem tar inte slut då ägarna går skilda vägar.

Att ha husdjur hänger idag ihop med betydande ekonomiska skyldigheter och utgifter. Det handlar inte enbart om dagliga kostnader relaterade till omskötsel och foder utan även till exempel veterinärkostnader, som kan gå upp till tusentals euron. Till skillnad från barn, reglerar inte lagen hur husdjurens rättigheter betingas då föräldrarna skiljer sig. Hos vem bor husdjuret, vem ansvarar för kostnader (underhållsskyldighet) och hur görs besluten i viktiga ärenden gällande husdjuret (vårdnad)? Har husdjuret rätt till umgänge med ägaren som husdjuret inte bor med (umgängesrätt)?

Lainsäädäntö lähtee siitä lähtökohdasta, että eläintä käsitellään irtaimena esineenä.
Lainsäädäntöä ei ole laadittu sillä ajatuksella, että irtain esine voisi olla tunteva olento, jolla on emotionaalisia vuorovaikutussuhteita useampaan kuin yhteen ihmiseen.

Under min tid som jurist inom familjerättsliga ärenden har jag alltför ofta stött på att barnet används som en spelknapp i skilsmässan och att föräldrarna inte kan betrakta barnets ärenden från barnets intresse. Likadant förfarande har framkommit i situationer där familjen har ett husdjur. Den finska dramaserien Pohjolan Laki innehåller ett träffande exempel på ett sådant skadligt beteende där husdjuret används som ett verktyg för att skada den andra parten. I dramaserien tar mannen sitt ärende gällande ”lösöre” dvs. katten och samtidigt hans ex-fru till rätten, men mannens motiv är någon alldeles annanstans än hos kattens välmående.

Om föräldrarna inte kan besluta om barnens ärenden vid skilsmässan är det i sista hand domstolen som avgör ärendet på basis av vårdnadslagen. Ett likadant rättskydd finns inte stiftat för våra husdjur, och ingen övervakar husdjurens rättigheters förverkligande i skilsmässotillfällen.

På basis av min uppfattning och mina konkreta upplevelser rekommenderar jag starkt att parterna avtalar skriftligt om hur parterna förbinder sig att tillsammans ta hand och ansvara för sin familjemedlem under hela husdjurets liv, även efter en eventuell separation. Detta är bra att göra före husdjurets skaffas. Jag upplever starkt att en sådan diskussion och att skriva ner det överenskomna är varje persons skyldighet som skaffar ett husdjur. Genom denna förberedelse kan en strid undvikas som kan uppkomma i samband med separationen.